Rêver D'Katinka

det är en grådaskig morgon. eller ja, snarare förmiddag. jag sitter inlindad i mittt halvmatchande täcke i soffan och tänker. jag kan inte bestämma mig för om jag gillar att jag tänker så otroligt mkt hela tiden eller inte. jag kan inte riktigt stänga av...

jag åker bergochdalbana för mig själv. det är elakt att lägga sitt liv på någon annan. ibland tror jag att jag klarar det här men nu är det höst och allt blir lite jobbigare.
men jag ser framemot en massa saker. jag måste nog bara fokusera lite mer just nu. jag ser framemot onsdag och att träffa giana, båtresa, ullared, ny ugn, hemresa, julpyssel/bak, julen, våren, åk 3 och slutet på skolan, att skaffa ett riktigt jobb, morotsland och huset med kök och som alltid SEN. jag måste bara hålla mig fokuserad mot målen så kanske jag slipper hamna i en rutten etta med skrikande barn och vinboxar. man får alltid vad man förtjänar? det ska trots utgången bli spännande att ta reda på vad jag förtjänar av livet även om jag förmodligen redan vet svaret.


isabelle skrev såhär:
"Vinden viner utanför fönstret. November visar vart skåpet ska stå. Höstlöven ligger i drivor längs skogs-stigar och runt husknutar. Ibland känns det sorgligt när jag tittar på löven. Får för mig att varje löv är en dröm. En dröm så stark och fin i vårens färger men som nu ligger död. Fallen. En dröm om en kärlek, ett jobb, ett barn. En dröm om den nya cykeln ett barn så innerligt önskade sig i födelsedags-present , men som aldrig kom. En dröm om att mamma och pappa inte ska bråka mer, men istället flyttar pappa långt bort och mamma är alltid ledsen. En dröm om lycka...

Många är löven, många är de fallna drömmarna, många är Novembers gråa dagar. Men gråa dagar kan man fylla med tedrickande, bokläsande, gitarrspelande, rödvinsläppar, diktskrivande och tjocka, varma koftor. Och plötsligt är det jul och alla ljusen värmer och barnen sjunger falskt men gulligt i Lucia-tågen, man äter pepparkakor, dricker glögg och träffar gamla vänner på hemvändarfester i staden man bodde när man var yngre. Sen blir det ett nytt år och med det föds alltid nya drömmar som blommar allra mest i sköna maj. En del blir verklighet, en del faller med löven i oktober. Och faller din dröm med löven i November är det kanske din tur nästa år i stället. Din tur att få en dröm uppfylld. Och har man riktig tur kanske drömmen man trodde var fallen blir upplockad av ett litet barn och blir till bokmärke i en saga. Och i sagor blir ju drömmar alltid till verklighet."

det var fint. jag hoppas att mitt löv blir upplockat.